
GRÖDOR
Kulturarvsgrödor kan betinga flera olika värden som moderna grödor saknar. De kan till exempel ha rikare smak och innehålla mer av nyttiga mineraler. Odlingsmässigt har de egenskaper som gör att de passar bra in i giftfria kretsloppssystem med stallgödsel som växtnäring, dessutom trivs de även på sämre jordar. Inom föreningen Roslagskorn odlas flera olika äldre sorter inte enbart för dessa fördelar, utan även för själva bevarandet av dem.

Östgöta gråråg NGB 6918
Höstsådd lantsort som även kallats ’Vikbolandsråg’. Den hade stor spridning även utanför Östergötland under 1800-talet och beskrivs som en av de förnämsta varianterna av den inhemska lantrågen med medellång, något spenslig och svag halm, långa, smala och glesa ax och kärnor med växlande färg och god vikt. Vid provodling i modern tid har ’Östgöta gråråg’ visat sig ha god bestockning, vara medeltidig och med långt strå utan att vara påfallande känslig för liggsäd. Kärnstorleken är ovanligt stor jämfört med andra lantsorter.
Norrtälje Naturcentrum har uppförökat sorten sedan 2018 och skickat ”hem” utsäde till en gård på Vikbolandet, där man i sin tur uppförökat och sålt utsäde till odlarna i föreningen Roslagskorn.
Källa: Boken Spannmål – svenska lantsorter av Matti Leino

Lantvete Uppsala NGB 6918
Detta höstsådda lantvete dominerade bland vetesorterna långt in på 1910-talet trots konkurrensen från förädlade sorter. ‘Upplandsvete’, som det också kallas lär ha haft mycket god vinterhärdighet och fina bakegenskaper. Det senare var skälet till att kvarnarna i Stockholm i början av 1900-talet betalade ett tilläggspris för sorten, och att den som lantsort hängde sig kvar på marknaden trots de förädlade sorternas intåg. Vetet börjar kan ut åter, i liten skala, ta plats på den regionala marknaden men sorten har svagheter som , exempelvis små kärnor, svagt strå och en viss känslighet för stinksot.
Källa: Boken Spannmål – svenska lantsorter av Matti Leino

Lantvete Dalarna
Odlades i stor utsträckning under slutet av 1800-talet och under 1900-talets början användes vårvetet i förädling när man tog fram nya sorter som förenade tidig mognad med gulrostresistens. Sorten beskrevs på den tiden ha medeltidig blomning och snabb mognad samt som känslig för gulrost. Den ska även ha betraktats som lågavkastande både avseende halm och kärna.
Runtom i landet idag odlas populationer som har uppkommit genom visst urval och egenskaperna kan ha förändrats en del sedan urspungliga fynd. Slående är dock hur stor variationen är inom sorten avseende exempelvis färg och borstighet. Mjölet från ’Dala vårvete’, som det också kallas, har blivit mycket populärt bland bagare då det har en väldigt fin smak och goda bakegenskaper. Proteinhalten i sorten är vanligtvis hög och sägs vara särskilt rik på folsyra, magnesium och järn.
Källa: Boken Spannmål – svenska lantsorter av Matti Leino

Roslags svarthavre
Den för oss enda kända lokala spannmålssorten för Roslagen. Svarthavre var en gång en dominerande gröda i Östra Svealand men konkurrerades ut av moderna varianter av vithavre under mitten av 1900- talet. Vanligtvis har svarthavre i jämförelse med vithavre tjockare skal, bättre bestockningsförmåga och djupare rotsystem. Just denna sort mognar senare och har även visat sig ha en unik förmåga att hantera Roslagens försommartorka genom att växa på djupet och bredden i väntan på regn, snarare än att skjuta strå.
Inom föreningen Roslagskorn finns ett av få vitala bestånd av ’Roslags svarthavre’ och sorten odlas i första hand som hästfoder.
Källa: Boken Spannmål – svenska lantsorter av Matti Leino

Maltkorn Chevalier
Historien bakom sorten är fängslande. En lantbrukare i Suffolk, England fick för c:a 200 år sedan syn på på en planta med särdeles fina ax i i sin åker och valde att odla vidare på materialet i sin trädgård. Där upptäckte så småningom markägaren Charles Chevalier som tog hand om skörden och började uppföröka sorten som fick hans namn.
‘Chevalier’ kom att bli en otroligt betydelsefull sort inom bryggerinäringen tack vare överlägset goda egenskaper vid mältning. Än idag odlas sorten på andra håll i världen men förekommer knappt i Sverige. Norrtälje Naturcentrum har i flera år arbetat med uppförökning och det finns idag utsäde för odling i åkerskala i föreningen Roslagskorn.

Naket korn Kuoreton
Vi vet inte så väldigt mycket om denna fritröskande lantsort men den lär härstamma från en planta ur ett bestånd av den den äldre finska sorten ‘Jorma’, således kanske lite begränsad i sin variation. Den är lätt att odla, tröska och rensa. Den ska även ha hög tusenkornvikt och flera andra fördelar, i jämförelse med andra sorter av naket korn.
Naket korn har en väldigt god potential att ta större utrymme i våra kök i framtiden och kan med fördel användas i soppor, grytor och sallader, eller som alternativ till ris. Sorten har uppförökats av Norrtälje Naturcentrum och kan odlas i åkerskala under 2025.